Förra kvartalet fick jag tre mail som liknade varandra påfallande mycket. En webbyrå hade byggt en webb, kunden hade slutat betala och nu ville ingen av dem prata med den andra. Mitt i allt det stod webben och väntade.
Det är ett vanligare scenario än de flesta tror.
Vem äger vad – och vad händer i praktiken?
Det beror nästan alltid på avtalet. Men de flesta småföretag har inget ordentligt avtal, eller ett som inte täcker vad som händer när relationen tar slut.
I grunden gäller det tre saker: domänen, filerna och innehållet.
Domänen är registrerad hos ett registrar. Äger kunden den, eller webbyrån? Om byrån registrerade domänen på sitt eget konto — vilket händer oftare än det borde — har kunden reellt sett ingen kontroll. Byrån kan låta den förfalla, sälja den, eller bara inte förnya den.
Filerna (WordPress-installationen, temat, plugins, uppladdade bilder) ligger på en server. Om byrån betalar for hostingen och kunden slutar betala byrån, kan byrån stänga ner servern. Webben försvinner.
Innehållet — texterna, bilderna, produktbeskrivningarna — ägs nästan alltid av kunden. Men det hjälper föga om det inte går att komma åt.
Scenariot som händer i verkligheten
Kunden betalar inte. Byrån slutar svara. Eller tvärtom — byrån försvinner, kunden förstår inte ens att de borde oroa sig förrän webben är nere.
Jag brukar ta upp det här med kunder som funderar på att byta leverantör. Frågan "vad äger jag egentligen?" är alltid lite obehaglig att ställa, men bättre att ställa den nu än när det brinner.
Specifikt för WordPress finns det ett par saker att veta:
- WordPress-koden i sig är open source. Den äger ingen.
- Temat kan vara köpt (och du har en licens) eller byggt av byrån (och de kanske äger upphovsrätten).
- Plugins kan ha licenser kopplade till byråns konto — fungerar de efter att avtalet avslutas?
Vad du borde ha på plats
Först: se till att du äger din domän själv. Domänen ska vara registrerad på ditt företagsnamn och din mail, inte en byrås.
Andra: ha tillgång till en aktuell backup som du faktiskt kontrollerar. Inte bara "byrån sköter det". En backup som byrån har på sin server och du inte kan komma åt är inte din backup — det är deras.
Tredje: dokumentera vad som ingår i avtalet och vad som händer vid avslut. Får du filerna? Inom hur lång tid? I vilket format?
Det handlar inte om att misstro sin byrå. De flesta byråer är hederliga. Men folk slutar på byråer, byråer lägger ner, ekonomier förändras. Bättre att ha dokumentationen klar från start.
Om du är byrån
Samma råd fast spegelvänt. Tydliga avtal skyddar dig också. Om kunden slutar betala och du stänger ner webben utan att det framgår av avtalet att du har rätt till det — är du i en grå zon.
Flera byråer vi jobbar med erbjuder löpande underhåll till sina kunder via vårt partnerprogram för byråer. En fördel med det upplägget är att kunden alltid vet vad som ingår och vad som händer om avtalet avslutas — det är transparent från dag ett.
Vad gäller om du redan är i situationen?
Om webben är nere och du inte kommer åt något: kontakta din domänregistrar direkt (inte via byrån) och kontrollera vem som är registrant. Kontakta hostingbolaget om du vet vilket det är.
Om WordPress-installationen fortfarande är uppe men du inte har inlogg: en tekniker med serveråtkomst kan återställa lösenord via databasen. Det kräver FTP- eller SSH-åtkomst till servern.
Om du misstänker att något inte stämmer på webben under en pågående konflikt — till exempel konstiga omdirigeringar eller att innehåll saknas — kan du börja med ett gratis webbtest för att få en bild av läget utifrån.
Befinner du dig i ett akut läge där webben är nere eller komprometterad kan du också läsa mer om vad ett WordPress supportavtal faktiskt täcker — och vad du borde kräva att det ska täcka.
